Så kan Ropa på användas i en mening
- Men man skall ropa ve öfver mig och smäda mig och dra ’ mig inför de öfversta !
- Jo, pappa skulle ropa på Olle, och just som han stack ut hufvudet, så pang !
- Man vill stå vid stranden av ett hav och ropa på dem.
- Blev utelåst på balkongen på äldreboende i Helsingborg – fick ropa efter hjälp
- Kanske skall du gråta, Erland, och ropa mitt namn, och jag kan ändå icke komma.
- Först när det tragiska slutet synes dem oundvikligt, störta de fram, riva skägget rulla ögon och ropa : Ett ögonblick !
- Jag hörde någon slamra med vattenkaraffinen, jag hörde dörren till förstugan öppnas, jag hörde morfar ropa : Hedda !
- Jag minns att mamma var lika ivrig att ropa som vi.
- Jag hörde nu von Hancken ropa : Var är min värja ?
- Hela folkhopen därutanför tar till att ropa detta förfärliga, fruktansvärda :
- Men innan jag hinner ropa till dem, vänder sig Staffan till Jonathan.
- Inte heller Eva Nilsson Bågenholm vill ännu ropa hej.
- ropa och till dess barnen började skrika.
- Han fick ropa efter hjälp från balkongen, uppger polisen som har inlett en förundersökning om grovt rån.
- De ryska posterna kring vallen hade den vanan att i mörkningen överljutt och länge ropa : Gott bröd, gott dricka.
- ropa de oroliga i landet, när de stöta hop bägarna, och lagman Algots hela släkt är med honom.
- Och si en röst skall ropa, att de högmodiga falla till fota, för den skammen att de höllo en horunge för bättre än mina
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
